Fortsätt till huvudinnehåll

Snö och vintervalpar










Vi har haft ett par riktigt fina vinterveckor nu, framför allt Feng trivs med snön och kylan. Jin älskar snö han med, framför allt att gräva och busa i den. :) 
Jag och Feng går en kurs i "belöningsteknik" tillsammans med klubbens instruktörer. Vi går igenom grundfärdigheter, omvänt lockande, förstärkningar och liknande - dels ur elevperspektiv men även sett genom instruktörsrollen. Väldigt spännande och givande. Tre tillfällen har vi hunnit med, två inomhus i Skaras hundarena, och en gång hemma på klubben. Jag är hemskt, hemskt nöjd med Fengs insats. Oskolad som hon är har hon en fantastisk kontakt, arbetslust och fokus på uppgifterna (och mig). Hon är störningstålig och ointresserad av såväl folk som hundar. Väldigt lik Jin i mångt och mycket. Jag behöver inte be om uppmärksamhet, den finns där. Jag behöver inte göra uppgifter roliga, för det tycker hon att de är ändå. Hon är en bra hund den lilla busjäntan. Vi har fått mycket fina kommentarer och det är förstås roligt. :)

Den stora nyheten just nu är nog att Ella, Ärteplätten's Nova Capella, är dräktig. Under stormen Egon så var Jin nere i Göteborg på parning, igen, sist tog det ju inte men nu har ultraljudet bekräftat att det blir valpar i mitten av mars så det ser vi förstås fram emot. Jag planerar att ta en valp själv, så till försommaren blir det full rulle här i huset. Folk verkar tycka att man är lite tokig som skaffar en till men jag ser inget större problem med det. Vi har ju en valp till låns på dagarna just nu, tollare, det är inga problem överhuvudtaget. Feng är lekledare, Jin (försöker vara) uppfostrare. Hennes "storasyster", en äldre tollartik, är också här så i princip har vi fyra hundar just nu. Inga problem. Så länge man har trevliga hundar som fungerar bra i flock, varför inte? Jag är dessutom väldigt nöjd med det jag sett av Fengs kull och vad Jin nedärvt där, och tror att kombinationen Jin/Ella kommer ge sportiga, smarta och trevliga hundar med tryck under tassarna. Klart att jag vill ha en sådan. Tanken med den kommande valpen är bruks/lydnad/kanske vallning om puppisen har talang, men som vanligt kan det väl bli lite vad som. Beror på hunden, så det lär vi väl märka om ett år eller två. Kanske kan Henrik få låna den lite också, om han vill. Man ska väl dela med sig har jag hört (gäller inte kakor och choklad). ;)

Valparna kommer att födas på Ärteplättens kennel, www.ärteplättens.se

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Upp och ner

Ja, vad säger man... det är alltid full rulle i vårt hus. Nu har Henrik semester, och han har jobbat på med takrensning och lite allt möjligt. Jag har fullt upp med diverse påhitt som vanligt, är det inte det ena så är det det andra. Jobb, hundar, utflykter, trädgårdsfix... Det allra senaste är väl kanske att vi äntligen fått hem ett gäng får igen, några klövsjöfår och några helsingefår. De har bott här i ett par veckor nu, men först i går började vi valla in dem. Nu när vi har egna får igen, efter drygt 3/4 år, så kommer vi förhoppningsvis att kunna göra lite hemläxa mellan privatlektionerna hos Tibblin vilket borde ge lite mer rutin. Lilla Kaiju är inte så liten längre. Han mäter nog ungefär 45 cm i mankhöjd och väger runt 12 kilo, 18 veckor gammal. Han har tappat alla pyttetänder fram och nya har pluppat upp. Vi har testat honom en gång på får, och jovisst satte han igång och jobbade. Uppvisade djurkänsla, inga huliganbeteenden, ingen balans mot mig heller men det kommer

I morgon hämtar vi hem den nya stjärnan

Jaha hörrni

Några månader har gått och mycket, massor, har hänt. Förstås. Den största händelsen var att vi fyllde två hyrsläp, packade in hundar och katter för att 75 mil senare landa i vårt nya hem. I Norrland. Allt blev väldigt hektiskt de sista veckorna, måmga känslor och mycket stress som späddes på med sorg över en av våra katter som fick somna in strax innan flytten. Saknaden av allt och alla som vi lämnat där nere i södern är stor, men såklart är glädjen över att äntligen återvända norrut... hem... inte obetydlig. Jag saknar Henriks familj, alla fina människor jag lärt känna genom hunderiet och mitt arbete, jag saknar fåren, vårt hus och alla underbara promenadslingor... mycket saknade blir det. Känslomässigt var de sista dagarna innan, men framför allt de första dagarna efter flytten de värsta. Nu har vi nog alla landat lite mer. Katterna älskar sitt nya hus och har acklimatiserat sig bra till inomhuslivet nu när de inte får gå ut. Hundarna trivs också. Vi kastrerade Athos några veckor i