Fortsätt till huvudinnehåll

Summering av året som gått


Ja huvaligen, tiden går bara snabbare och snabbare ju äldre man blir. Nu har folk börjat sammanfatta hundåret, jag hänger på trenden. Mina mål för i år var att starta en lydnadstävling (utan att dö på kuppen) med Jin, samt att bli klar med får och anka i ASCAs tävlingsform inom vallningen. Jag hade efter förra årets roliga debutsäsong ett qualifying run kvar på får, och två på anka, i högsta klasserna. Om jag fått träningsmöjlighet skulle jag även starta på kor.

********************************************************************************

Debuten
Klubbmästerskapet
Oki, Delli och Jin på lag-DM 2014
Jin med priset för bästa ekipage, ringens favorit och lagets 2:aplacering

* 1:apris och förstaplacering i lydnadsklass 1 på debuten
* Klubbmästare i lydnad på andra lydnadstävlingen (inoff)
* Individuell förstaplacering på lag-DM i lydnad (30 ekipage), lag-2:a

Jag vet inte riktigt hur det gick till, men vi slog till med tre raka segrar i lydnaden. Värsta rysaren på debuten, Feng var i höglöp och Jin var SKITjobbig under ungefär tre-fyra dagar, naturligtvis låg tävlingen mitt i.... trots att han var hemsk så kammade vi hem 176,5 poäng och vann! Efter det passade jag på att delta på klubbmästerskapet utan några förväntningar alls, eftersom vi gick upp mot ekipage med långt mer erfarenhet än oss... men även där vann vi otippat på 197 poäng! Nu var Jin inte längre påverkad av löpet så känslan var betydligt bättre.
Efter att vi vunnit klubbmästerskapet blev vi tillfrågade om att delta på lag-DM i lydnad, läskigt då det var första lydnadstävlingen på bortaplan och då värmeböljan slog till så att vi fick kämpa i närmare 30-gradig värme så var målet att inte skämma ut laget... men jag hade inte behövt oroa mig. Med 195 poäng blev vi bästa ekipage individuellt, och laget kom på en hedrande andraplats! Vi fick dessutom pris för "ringens bästa ekipage", något som domaren tilldelade det ekipage de tyckt bäst om i den ringen (det var tre domare och tre ringar parallellt, även det något helt nytt och något chockartat för mig - Jin verkade inte brydd, tack och lov). Puh! :) Jin älskar lydnad kan vi i alla fall konstater, sedan behöver vi jobba mer på tävlingsträning och hm, mina nerver.

Dubbel ASCA-trial (AM/PM)
* Advanced Ducks 2 starter: Klassvinst x2 och kvalificerande poäng samt titeln ATDd
*Advanced Sheep 2 starter: Klassvinst x2 och kvalificerande poäng samt titeln ATDs efter första starten
* Started Cattle 2 starter: Klassvinst x2 och kvalificerande poäng på ena rundan
* High in Trial Advanced x2 (en per tävlingsomgång)
* High Combined Non WTCH x2 (en per tävlingsomgång)

Under sommaren var det dags för lite vallningstävling. Efter långt över ett halvårs träningsuppehåll där jag bara låtit honom pyssla lite med 'arbetsmässig' vallning, fokus på att jag skulle vara tyst och låta honom jobba, ingen detaljnötning, så var det intressant att gå upp och tävla. Inte jättestor skillnad mot förra året, lite sämre styrning av förklarliga skäl (man måste träna sådant om man vill ha det) vilket gav lite sämre poäng men det ser jag som något positivt. Att få höga poäng och vinna på styrningsvallning är skittråkigt, det ligger inte i linje med den sorts vallning jag mer och mer kommer in på. I år såg det lite trevligare ut ur hundens perspektiv men det är absolut fortfarande svårt att hålla fingrarna borta från det där överdrivna petandet. Fortfarande så låg vi en bra bit över övriga ekipage, poängmässigt, och vann alla våra starter på relativt goda poäng trots väldigt restriktiva domare (bra sak). Vi hade en hyfsad känsla, bästa rundan var faktiskt den med kvalificerande poäng på nöt för där höll jag tyst och hunden tog för sig, allt gick väldigt smidigt och även om jag gjorde ett taktiskt val att inte daylighta nötterna genom första grinden så var det en mycket trevlig runda.

Guldhunden efter Guldtackan
* Vinnare Guldtackan 2014

Jag har övervägt att starta på den här tävlingen även tidigare år, men hoppat av på grund av diverse anledningar. I år bestämde jag mig för att gå upp och göra en insats, alltid intressant att se andra ekipage som kanske inte dyker upp i ASCA-sammanhang om inte annat.
Efter att de tio deltagande ekipagen avklarat sina rundor stod det klart att vi vunnit på 100 av 110 poäng. Det var lite tråkigt att så få ekipage klarade sig runt hela banan men vi fick se lite olika sätt att träna och köra hund samt vilken effekt det har när det är skarpt läge, sådant är nyttigt och lärorikt.

*********************************************************************************



Ja, det var vårt tävlingsår 2014. Mitt och Jins, alltså tio starter och tio vinster (+ en 2:aplacering med laget på lag-DM), kommer aldrig slå en sådan säsong igen!. Inför nästa år kommer vi att satsa på lydnadsträning, resten blir som det blir. Sätter inga tävlingsmål utan kör på så får vi se var det slutar.

********************************************************************************


2014 års mål med Feng var att ha roligt, låta henne växa på sig, grundträna vallning. Oj vad hon har lärt mig mycket. Det är nog mest hon som tränar mig, helt klart... jag har lärt mig vilka fördelar och nackdelar man kan förvänta sig av unghundsträning, jag har lärt mig kommunicera bättre, tystare, för att få mer gjort, jag har vidareutvecklat mycket av det tänk jag kom in på förra året med Jin. Ibland hamnar jag i hörn, men det är bara att analysera och ta sig vidare. Jag får ofta påminna mig själv om hur ung hon fortfarande är, och jag har blivit smärtsamt medveten om hur extremt höga krav jag har....
Sättet jag tränar MED Feng, för jag skulle inte kalla det att jag "tränar Feng", är så långt ifrån sättet jag tränade Jin som man kan komma. Och jag är vädigt, väldigt nöjd med resultatet hittills även om jag är fullt medveten om att det kommer krävas långt mer tid innan vi har alla delar klara, å andra sidan ser jag varje gång vi jobbar att när vi väl ÄR klara med något så kommer jag ha en sjuhelsickes välutbildad, snudd på självgående hund. Som det borde vara, enligt min filosofi. Vi har ju hundarna för att förenkla vårt jobb, och de har sina instinkter av en anledning. Vår uppgift är inte att "lära dem valla" utan att forma deras medfödda egenskaper till ett användbart verktyg. Just ja, jag gick en rallylydnadskurs under hösten och det gick bra men jag tror att om vi skall köra en "andragren" så får det bli agility. Det har vi testat lite på sidan om och hon kommer nog bli en trevlig agilityhund med lite mer jobb.

Mitt mål med Feng inför 2015 är att fortsätta grundträningen i vallningen. Vi kommer fortsätta jobba med alla delar, men om jag ska säga något konkret så vill jag gärna börja med fösningen någon gång under året. Jag är inte intresserad av styrningsfösning utan vill ha en självgående hund även där, så det måste grundas och arbetas upp i små steg och med hänsyn till övriga delar så att det inte blir otydligt. Vi får se hur det slutar. :) Sen så ska vi gå en kurs i agility och träna in alla hinder, vem vet var den resan slutar...

*********************************************************************************

Uppdatering! Den 7/12 deltog vi lite hipp som happ på hemmaklubbens klubbmästerskap i rallylydnad där vi placerade oss 2:a (för andra året i rad, haha) bara några få poäng efter vinnaren, tillika årets riktigt skickliga distriktsmästare i rallylydnad, Inger med Delli. :) Inte illa med tanke på att vi är gröngölingar. Så nu har vi 10 förstaplaceringar och 2 andraplaceringar i år (med laget i DM lag-lydnad och så enskilt på KM rallylydnad).

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Upp och ner

Ja, vad säger man... det är alltid full rulle i vårt hus. Nu har Henrik semester, och han har jobbat på med takrensning och lite allt möjligt. Jag har fullt upp med diverse påhitt som vanligt, är det inte det ena så är det det andra. Jobb, hundar, utflykter, trädgårdsfix... Det allra senaste är väl kanske att vi äntligen fått hem ett gäng får igen, några klövsjöfår och några helsingefår. De har bott här i ett par veckor nu, men först i går började vi valla in dem. Nu när vi har egna får igen, efter drygt 3/4 år, så kommer vi förhoppningsvis att kunna göra lite hemläxa mellan privatlektionerna hos Tibblin vilket borde ge lite mer rutin. Lilla Kaiju är inte så liten längre. Han mäter nog ungefär 45 cm i mankhöjd och väger runt 12 kilo, 18 veckor gammal. Han har tappat alla pyttetänder fram och nya har pluppat upp. Vi har testat honom en gång på får, och jovisst satte han igång och jobbade. Uppvisade djurkänsla, inga huliganbeteenden, ingen balans mot mig heller men det kommer

September

Ja, var ska man börja. Det har varit full rulle, som vanligt. Mycket hund, förstås, det blir ju lätt så. Vi har hunnit med några svängar i skogen, lite sök och en hel del upplet. Fick ett rejält bakslag i uppletsträningen med Kai efter att ha gjort en klassisk "Linda" och försökt hoppa sisådär 2-3 månader fram i träningen, men det är ju lite sånt man får räkna med när man är hund i det här huset. Sen samlade vi ihop oss och körde lite rally, det resulterade i två lyckade omgångar i rallycupen på klubben, deltagande på KM i rally (men vet inget resultat eftersom det avslöjas först på årsmötet... i februari), och så en officiell start som grädde på moset. Roligt att testa vingarna lite, även om vi satsar på brukset så kan det ju vara nyttigt att göra något annat, och framför allt att vänja sig vid tävlingssituationen och nerverna som följer med. Det är ju inte min starka sida, om vi säger så. Rally verkar vara riktigt populärt även här uppe i norr, jag förstår varför för de

Tack och hej, 2017

Året då Feng genomgick sitt MT med godkänt resultat. Året då jag tävlade både Jin och Kaiju med tre titlar på vardera hund som kvitto på att vi är på rätt väg. Året då jag haft flax på jobbfronten. Året då vi äntligen hittade vårt hem och blev gårdsägare på riktigt. Sen så har vi fått lite tillskott med, två kattungar. Svarta och söta som socker, lite föryngring nu när kattgubbarna börjar bli lite till åren. Den största nyheten är väl gården. Den här gården och jag har faktiskt en historia som stäcker sig längre än till visningen en kylig dag i början av hösten. Sist den var till salu, för tretton år sedan, var jag också här. Då var det sommar, grönt, varmt. Gården har funnits i mitt minne ända sedan dess, och den har kommit på tal då och då genom åren. Den var något särskilt, helt enkelt. När den dök upp till salu nu i höstas så var det aldrig någon fråga om saken, Henrik fastnade också för den innan vi ens varit på visning. Vi såg den, träff