Fortsätt till huvudinnehåll

Årsmötet avklarat

Årsmötet på hundklubben är avklarat, och vi fick ta emot pris för klubbmästartiteln i lydnad samt klubbmästar-andraplatsen i rallylydnad 2014. :) Tydligen skulle det komma med ett vandringspris också men det hade strulat ihop sig så det kommer senare. De här dropparna var dock jättefina och gör sig bra på prishyllan som börjar kännas full nu. Säga vad man vill men det har gått rätt bra för oss de här två åren som vi varit ute på banorna ett par gånger.


Såhär ser Ella ut just nu, blivande mamman. Tjock och go, men spåra kan hon minsann ändå. :) Ser fram emot att få hem en liten busvalp som förhoppningsvis ska få gå i pappas fotstpår och kanske lite längre också, vem vet... Feng är såklart inte bortglömd på något vis (snarare tvärtom, bortskämd och får alldeles för mycket uppmärksamhet och fördelar, och jag har dessutom rätt så enorma krav på vad hon förväntas göra och bli "någon gång i framtiden"), men hon är min vallhund först och främst. Och vi tar det lugnt. Nästa valp kommer att få valla också, jag hoppas att det blir en duktig vallhund, men tanken ÄR i första hand bruks/lydnad. Sedan får vi ju se. I mitt hus utgår vi ifrån vad hundarna tycker är roligt och verkar passa till, så långt det går. :) Det blir både lättare och roligare så för alla inblandade tycker jag.



Jag och Feng har gått en kurs för klubbens instruktörer (+mig, jag hade turen att få haka på) i belöningsteknik/coaching/grundfärdigheter). Superkul är det, tyvärr bara två gånger kvar. Feng är FENOMENALT rolig att ha att göra med i träningssammanhang, väldigt arbetsvillig och man får dra henne ur träningshallen. Kontakten är super, hon tänker dessutom så det knakar och lär sig snabbt. Jag med, haha. :) Vi har verkligen superroligt, så jag kommer att fortsätta med lydnad tillsammans med henne. Hon älskar det nog ungefär lika mycket som Jin, det märks mer och mer att hon är väldigt lik honom. Ledsnar aldrig på att jobba, kan repetera om och om och om och om igen. Störningstålig. Snabb, intensiv, lättlärd. Bra tryck, hög samarbetsvilja och färdigmonterad arbetsmotor är så mycket värt.



Nu längtar vi efter att få börja valla igen... ser fram emot att få egna får igen, vi kommer nog inte stå utan över vintern fler gånger. Det har varit jättebra att inte ha tillgång till får nu i ett par månader för jag behövde ge oss alla en paus, men i framtiden så blir det får "året runt". Mest för att jag saknar pysslandet... de är ju så trevliga djur, får. När de inte rymmer, hmm.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Upp och ner

Ja, vad säger man... det är alltid full rulle i vårt hus. Nu har Henrik semester, och han har jobbat på med takrensning och lite allt möjligt. Jag har fullt upp med diverse påhitt som vanligt, är det inte det ena så är det det andra. Jobb, hundar, utflykter, trädgårdsfix... Det allra senaste är väl kanske att vi äntligen fått hem ett gäng får igen, några klövsjöfår och några helsingefår. De har bott här i ett par veckor nu, men först i går började vi valla in dem. Nu när vi har egna får igen, efter drygt 3/4 år, så kommer vi förhoppningsvis att kunna göra lite hemläxa mellan privatlektionerna hos Tibblin vilket borde ge lite mer rutin. Lilla Kaiju är inte så liten längre. Han mäter nog ungefär 45 cm i mankhöjd och väger runt 12 kilo, 18 veckor gammal. Han har tappat alla pyttetänder fram och nya har pluppat upp. Vi har testat honom en gång på får, och jovisst satte han igång och jobbade. Uppvisade djurkänsla, inga huliganbeteenden, ingen balans mot mig heller men det kommer

September

Ja, var ska man börja. Det har varit full rulle, som vanligt. Mycket hund, förstås, det blir ju lätt så. Vi har hunnit med några svängar i skogen, lite sök och en hel del upplet. Fick ett rejält bakslag i uppletsträningen med Kai efter att ha gjort en klassisk "Linda" och försökt hoppa sisådär 2-3 månader fram i träningen, men det är ju lite sånt man får räkna med när man är hund i det här huset. Sen samlade vi ihop oss och körde lite rally, det resulterade i två lyckade omgångar i rallycupen på klubben, deltagande på KM i rally (men vet inget resultat eftersom det avslöjas först på årsmötet... i februari), och så en officiell start som grädde på moset. Roligt att testa vingarna lite, även om vi satsar på brukset så kan det ju vara nyttigt att göra något annat, och framför allt att vänja sig vid tävlingssituationen och nerverna som följer med. Det är ju inte min starka sida, om vi säger så. Rally verkar vara riktigt populärt även här uppe i norr, jag förstår varför för de

Tack och hej, 2017

Året då Feng genomgick sitt MT med godkänt resultat. Året då jag tävlade både Jin och Kaiju med tre titlar på vardera hund som kvitto på att vi är på rätt väg. Året då jag haft flax på jobbfronten. Året då vi äntligen hittade vårt hem och blev gårdsägare på riktigt. Sen så har vi fått lite tillskott med, två kattungar. Svarta och söta som socker, lite föryngring nu när kattgubbarna börjar bli lite till åren. Den största nyheten är väl gården. Den här gården och jag har faktiskt en historia som stäcker sig längre än till visningen en kylig dag i början av hösten. Sist den var till salu, för tretton år sedan, var jag också här. Då var det sommar, grönt, varmt. Gården har funnits i mitt minne ända sedan dess, och den har kommit på tal då och då genom åren. Den var något särskilt, helt enkelt. När den dök upp till salu nu i höstas så var det aldrig någon fråga om saken, Henrik fastnade också för den innan vi ens varit på visning. Vi såg den, träff