Välkommen till gänget

Nu är han här, lilla Kaiju! Hemresan gick jättebra, lite pip de första minuterna men sedan sov han gott i husses knä med en liten kissepaus halvvägs hem. Det gick jättebra att introducera honom för de andra djuren. Jin och Feng verkade direkt förstå att det var en ny flockmedlem, inga problem där. (Katterna) Freddie och Herkules har han inte hunnit träffa så mycket men farbror Mini som är sjukskriven pga utsträckt ledband (och mer eller mindre innekatt av den anledningen) träffade han förstås så snart han kom in i huset. Mini kommer alltid och hälsar, och jag skojar inte när jag säger att han är världens snällaste. Mot hundar överlag, men framför allt mot valpar. :)

Första natten gick jättebra, inte ett enda pip. I dag har vi rensat i jordgubbslandet, upptäckt trädgården och lekt lite. Jättehärlig valp, trygg och glad. Busig men snäll. Det kommer bli roligt att se hur han blir som när han växer upp. :)

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Upp och ner

Ja, vad säger man... det är alltid full rulle i vårt hus. Nu har Henrik semester, och han har jobbat på med takrensning och lite allt möjligt. Jag har fullt upp med diverse påhitt som vanligt, är det inte det ena så är det det andra. Jobb, hundar, utflykter, trädgårdsfix... Det allra senaste är väl kanske att vi äntligen fått hem ett gäng får igen, några klövsjöfår och några helsingefår. De har bott här i ett par veckor nu, men först i går började vi valla in dem. Nu när vi har egna får igen, efter drygt 3/4 år, så kommer vi förhoppningsvis att kunna göra lite hemläxa mellan privatlektionerna hos Tibblin vilket borde ge lite mer rutin. Lilla Kaiju är inte så liten längre. Han mäter nog ungefär 45 cm i mankhöjd och väger runt 12 kilo, 18 veckor gammal. Han har tappat alla pyttetänder fram och nya har pluppat upp. Vi har testat honom en gång på får, och jovisst satte han igång och jobbade. Uppvisade djurkänsla, inga huliganbeteenden, ingen balans mot mig heller men det kommer

Läs mer

I morgon hämtar vi hem den nya stjärnan

Läs mer

Jaha hörrni

Några månader har gått och mycket, massor, har hänt. Förstås. Den största händelsen var att vi fyllde två hyrsläp, packade in hundar och katter för att 75 mil senare landa i vårt nya hem. I Norrland. Allt blev väldigt hektiskt de sista veckorna, måmga känslor och mycket stress som späddes på med sorg över en av våra katter som fick somna in strax innan flytten. Saknaden av allt och alla som vi lämnat där nere i södern är stor, men såklart är glädjen över att äntligen återvända norrut... hem... inte obetydlig. Jag saknar Henriks familj, alla fina människor jag lärt känna genom hunderiet och mitt arbete, jag saknar fåren, vårt hus och alla underbara promenadslingor... mycket saknade blir det. Känslomässigt var de sista dagarna innan, men framför allt de första dagarna efter flytten de värsta. Nu har vi nog alla landat lite mer. Katterna älskar sitt nya hus och har acklimatiserat sig bra till inomhuslivet nu när de inte får gå ut. Hundarna trivs också. Vi kastrerade Athos några veckor i

Läs mer

Linda och Ulvarna

Leta i den här bloggen