Fortsätt till huvudinnehåll

Juli 2017

Så fick vi då äntligen sommar... I år dröjde värmen, och den där gården vi väntar på dröjer fortfarande. Vi sitter ju tack och lov inte i sjön, men att vi letat gård i två hela år känns såklart lite småsurt.

Far och son
På hundfronten har det varit lite blandad kompott, som vanligt. Kaiju har påbörjat omskolningen till spårhund (i brist på aktivitet i sökgruppen), vi har tävlat ett par startklasser och både Jin och Kaiju har fått titeln LD Startklass. Jin blev dessutom klubbmästare i lydnad på hemmaklubben. Nu har Kaiju fått gå på sommarvila från allt vad lydnad heter, Jin däremot ska inte ha någon vila för han fungerar bäst om han får hålla igång. Helst varenda dag, hela dagarna, hahaha (men så roligt ska vi inte ha). Så, nu börjar vi plocka in Klass 1-momenten, helt enkelt. Har väl nosat på dem förut men nu "ska vi". Feng har fått köra lite agility, och jag har börjat peta lite på lydnadsmomenten inför Startklass med henne för att "varför inte". Athos... Athos har börjat se lite gammal ut. Han är lite stelare, inte lika aktiv, men fortfarande lika tjurskallig.




Jag trivs bra på mitt nya jobb, har valt att inte ta ut någon semester nu i sommar och det känns okej det med.

Om jag fick önska mig något just nu (förutom en gård) så är det att få gå någon riktigt bra kurs. Skulle behöva lite inspiration och pepp, känner mig lite nere och är rädd för att det börjat smitta över på min hundträning. Känslan jag hade i början av året har liksom... svalnat.


Ptja... annars var det väl inte så mycket annat. Några av Kaijus syskon har tävlat, det brukar jag ju rapportera lite om här även om det inte är jag som är uppfödare (men tycker såklart som hanhundsägare att det är jätteroligt att mina "pälsbarnbarn" är så duktiga och har så duktiga ägare). Tinja har tagit titeln RLD N, Windie har plockat en till pinne i agility.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Upp och ner

Ja, vad säger man... det är alltid full rulle i vårt hus. Nu har Henrik semester, och han har jobbat på med takrensning och lite allt möjligt. Jag har fullt upp med diverse påhitt som vanligt, är det inte det ena så är det det andra. Jobb, hundar, utflykter, trädgårdsfix... Det allra senaste är väl kanske att vi äntligen fått hem ett gäng får igen, några klövsjöfår och några helsingefår. De har bott här i ett par veckor nu, men först i går började vi valla in dem. Nu när vi har egna får igen, efter drygt 3/4 år, så kommer vi förhoppningsvis att kunna göra lite hemläxa mellan privatlektionerna hos Tibblin vilket borde ge lite mer rutin. Lilla Kaiju är inte så liten längre. Han mäter nog ungefär 45 cm i mankhöjd och väger runt 12 kilo, 18 veckor gammal. Han har tappat alla pyttetänder fram och nya har pluppat upp. Vi har testat honom en gång på får, och jovisst satte han igång och jobbade. Uppvisade djurkänsla, inga huliganbeteenden, ingen balans mot mig heller men det kommer

Tack och hej, 2017

Året då Feng genomgick sitt MT med godkänt resultat. Året då jag tävlade både Jin och Kaiju med tre titlar på vardera hund som kvitto på att vi är på rätt väg. Året då jag haft flax på jobbfronten. Året då vi äntligen hittade vårt hem och blev gårdsägare på riktigt. Sen så har vi fått lite tillskott med, två kattungar. Svarta och söta som socker, lite föryngring nu när kattgubbarna börjar bli lite till åren. Den största nyheten är väl gården. Den här gården och jag har faktiskt en historia som stäcker sig längre än till visningen en kylig dag i början av hösten. Sist den var till salu, för tretton år sedan, var jag också här. Då var det sommar, grönt, varmt. Gården har funnits i mitt minne ända sedan dess, och den har kommit på tal då och då genom åren. Den var något särskilt, helt enkelt. När den dök upp till salu nu i höstas så var det aldrig någon fråga om saken, Henrik fastnade också för den innan vi ens varit på visning. Vi såg den, träff

September

Ja, var ska man börja. Det har varit full rulle, som vanligt. Mycket hund, förstås, det blir ju lätt så. Vi har hunnit med några svängar i skogen, lite sök och en hel del upplet. Fick ett rejält bakslag i uppletsträningen med Kai efter att ha gjort en klassisk "Linda" och försökt hoppa sisådär 2-3 månader fram i träningen, men det är ju lite sånt man får räkna med när man är hund i det här huset. Sen samlade vi ihop oss och körde lite rally, det resulterade i två lyckade omgångar i rallycupen på klubben, deltagande på KM i rally (men vet inget resultat eftersom det avslöjas först på årsmötet... i februari), och så en officiell start som grädde på moset. Roligt att testa vingarna lite, även om vi satsar på brukset så kan det ju vara nyttigt att göra något annat, och framför allt att vänja sig vid tävlingssituationen och nerverna som följer med. Det är ju inte min starka sida, om vi säger så. Rally verkar vara riktigt populärt även här uppe i norr, jag förstår varför för de